Felaktigheter om Gaza i dagens DN

I dagens DN finns en artikel med titlen "Hamas dömer ut Förintelsehistoria". I dess ingress står

Islamiströrelsen Hamas är upprörd över uppgifter om att FN sägs vilja undervisa Gazas barn om Förintelsen, "en av sionisterna påhittad lögn".

Påståendet stämmer inte, vilket vi kan se efter ha läst Jerusalem Post och Maan. Det rör sig om ett brev från Flyktingarnas folkkommittéer, en enligt JPost till Hamas närstående organisation. Det är alltså inte Hamas som politiskt parti som uttalat sig. Tvärtom, Hamas officiella talesman i Gaza Sami Abu Zuhri klargör att rörelsen inte vill gå in i en diskussion om Förintelsens historiska vara eller icke-vara. Han tillägger dock (citerar på engelska i JPost): "Regardless of the controversy, we oppose forcing the issue of the so-called Holocaust onto the syllabus, because it aims to reinforce acceptance of the occupation of Palestinian land."

Det hela visar sig snabbt vara en vattenglasstorm. Folkkommittérnas brev till UNRWA bygger på ett obekräftat rykte att UNRWA skulle ändra i läroplanen. UNRWA själva förnekar att så är fallet. Men i svenska medier tar man varje fragment i akt som kan blåsas upp för att sälja historien "Islamister-är-Förintelseförnekande-nazister" (likt mycket av medierapporteringen om Iran).

Men detta är inte första gången frågan om Förintelseundervisning i Palestina kommer upp till diskussion. Jag tycker man kan sälja följande:

1) Själva diskussionen tydliggör maktförhållandena i Palestinakonflikten. Palestinierna under ockupation får västerländsk historieskrivning vare sig de vill eller inte, samtidigt som man i Israel går åminnehållandet av Nakba (folkmordet och fördrivningen av palestinierna) till ett brott.

2) Bland vissa västerländska debattörer finns en extrem naivitet inför situationen i Gaza. Jag minns att i samband med lanseringen av "Om detta må ni berätta" i Sverige kom någon på den briljanta idéen att distribuera arabiska översättningar i palestiniska flyktingläger. Någonstans finns en tro att om bara Gazaborna får kännedom om Förintelsen, så kommer dom typ kapitulera. Det är synnerligen naivt, att inte inse att Gazabornas frustration (och därur motståndskamp) baseras på reella materiella förhållanden.

3) Palestinierna borde egentligen inte vara rädda för att diskutera och studera Förintelsen (vilket de inte heller är, palestinier överlag har ganska god koll på historia). Tvärtom så är kunskap om Förintelsen en viktig resurs för att argumentera för palestiniernas sak. Det är samma människosyn som möjliggör terrorn mot Gazas befolkning som en gång i tiden användes för att legitimera nazismens förbrytelser. Svaret måste vara att gång på gång återberopa människovärdet och internationell humantär rätt.

Article in Midan (organ of the Sudanese Communist Party) on the Aftonbladet affair

Source: http://www.midan.net/nm/private/almidan/m2140/m2140.pdf

Förespråkar KD förintelse av Israel? Inbjuder läsning av Aftonbladet till satanism?

Frikyrkopastorn Stanley Sjöberg skriver i en krönika i veckans nummer av Kristdemokraten (Kristdemokraternas medlemstidning) att

Så länge som PLO:s ledare med Hamas och andra militanta röster inom islam kräver kräver Israels förintelse, så måste vi stödja Israels existens

Hm...? Det betyder allstå att om den palestinska ledningen skulle ändra uppfattning (vilket den de facto redan gjort, PLO har erkänt staten Israel och Hamas uppmanar inte till 'Israels förintelse'), stödjer Sjöberg då inte längre Israels existens?

Grammatiska felslut åsido, så erbjuder Sjöbergs krönika på en omgång av det vanliga proisraeliska dravlet (om än i något mer apokalypiska ordalag än SKMA eller Dilsa Demirbag-Steen). Den koloniala människosynen lyser kraftigt igenom. Israel skönmålas ("Judarna hade väckt liv i regionen och blomstrade allt mer i enlighet med de visioner som uttalats från årtusenden av profetiska röster."), araber/muslimer är till sin natur onda ("Men de arabiska grannfolken ville utplåna Israel och förinta judarna").

Sjöberg beklagar sig också över 'förtalskampanjen om att Israel sysslar med organdonationer...' (En artikel i Aftonbladet = 'Förtalskampanj'?), betecknar förtalskampanjen som 'nynazistiskt obehagligt' och att 'förtalskampanjen' är ett 'hot mot det judiska folkets existens'. Slutklämmen inbjuder till försatta funderingar: "Falska anklagelser av sådant slag kan förbereda djävulskheter som riskerar att legitimera satanisk ondska."

Åsa Linderborg i dagens Aftonbladet

Läs hela artikeln här. Några utklipp:

I förra veckan skrev Donald Boström på Aftonbladets kultursida (17 augusti) om unga palestinier som 1992 fått sina kroppar obducerade av den ockupationsmakt som just skjutit dem. De efterlevande menar att de stulna kropparna sprättats upp utan förklaring och medgivande – och de tror dessutom att kropparna saknar organ. Den misstanken yttrades även av FN-personal på plats. Boström uppmanar därför till fortsatt journalistiskt arbete: Vad är det som har hänt de här männen?

Det finns de som menar att det är antisemitiskt, ja till och med ett utryck för nazistiska böjelser, att ställa den frågan, eftersom det finns en (för mig okänd) uråldrig myt om att judar bakar bröd med fienders blod.

[...]

Med antisemitismen som anklagelsevapen har Israel en fördel som ingen annan, och kan skaffa sig ett brottsregister som omvärlden antingen visar förståelse eller blundar för.

Till en av alla antisemitiska stereotyper hör att judar dödar barn och förgiftar brunnar – ska den vidriga myten hindra oss från att tala om de ungar som i dag dör på Gazaremsan för att israelerna förvägrar dem rent vatten?

När omvärlden tiger still av skräck för att stämplas som antisemiter, ges Israel rätt att ockupera, döda, vräka, fängsla, tortera, svälta och med murar ringa in ett annat folk. Det är denna rädsla för stigmatisering som gör att rapporteringen om palestiniernas grymma verklighet har så svårt att tränga igenom de ideologiska filter som präglar västerländsk nyhetsförmedling; det finns inga opinionsbildare som tar tag i den. Men ska Israels brott mot de mänskliga rättigheterna på de ockuperade områdena få ett slut – för det vill vi väl? – måste journalister och intellektuella världen över visa civilkurage.

Bloggat: On My Mind, Minsta bröder, Rött hjärta

Jämförelser i tiden

Socialdemokratiska studentklubben i Stockholms blogg skriver (lite av formatteringen försvinner, ser bättre ut på deras blogg);

"Expressen publicerar en artikel om hur systematiska våldtäkter av burmesiska kvinnor används som vapen av den burmesiska militären. Artikeln upprör juntan i Nyipidaw. De kräver en ursäkt av Carl Bildt. Hur kan detta få publiceras i svenska tidningar? Det är utan tvekan fråga om propaganda från de etniskt baserade gerillagrupperna i Burmas östra stater. Juntan jämför det hela med den västerländska kolonialismens mord och brott i landet, vilket tilläts ske utan protester från svenskt håll. En ursäkt är ett måste.

Den burmesiska juntan lämnar in diplomatiska protester. De hävdar allt möjligt. Carl Bildt förklarar att han inte tänker be om ursäkt. Svensk yttrandefrihet ska accepteras.

Samtidigt uttalar sig svenska ambassadören i Bangkok (som också ansvarar för Burma). Han säger sig vara lika upprörd över artikeln i fråga som den burmesiska juntan. Hans uttalande förvånar, men han får sitta kvar.

Den svenska regeringen arbetar hårt för att återuppbygga de diplomatiska relationerna med Burma. De har nämligen skadats."

Nåväl, det ovan nämnda skulle ju inte hända. Den burmesiska juntan är så van att fördömas av Sverige att de knappast bryr sig längre. De är vana att deras brott och deras militärs brott rapporteras, både i fall det är mer belagt (som ifallet med våltäkterna) och i de fall där det inte kan bevisas (som i fallen med militärens invlandning i heroinhandeln). De bryr sig knappast ens om att förneka anklagelserna längre. Svenska ambassaden i Bangkok skulle dessutom aldrig vara så dumma, och det skulle aldrig accepteras av en svensk regering.

Noterar att SSK är inne på en liknande tråd som ett av mina tidigare bloggposter.

Dror Feiler: "Israels armé är inte judisk"

Dror Feilers artikel i dagens Aftonblad måste läsas. Några utklipp:

I 42 år har Israel åsidosatt FN:s resolutioner, Genèvekonventioner och folkrätten.

I 42 år har Israels regering och israelisk media reflexmässigt stämplat anklagelser mot den israeliska armén för folkrättsbrott som antisemitiska. Jag vill understryka att de brott jag syftar på är illegala bosättningar på Västbanken och i Östra Jerusalem, folkfördrivningar, utomrättsliga avrättningar och kollektiva bestraffningar och inte de misstankar som palestinska familjer hyser mot den israeliska armén.

[...]

Israels armé är inte en judisk armé. I den ingår människor med olika etnicitet och religioner: druser och beduiner är till exempel inte judar (20 procent av Israels medborgare är inte judar). Det bor dessutom fler judar utanför Israel än i Israel. Det är därför självklart för de flesta, inklusive Donald Boström, att det är felaktigt och dessutom rasistiskt att associera det judiska folket med de brott israeliska soldater misstänks vara inblandade i, vilket inte heller görs i artikeln. Eller att lägga det judiska folket till last de bevisade brott den israeliska staten och armén begått i 42 år. När endast de som utför och de som är politiskt ansvariga för dessa handlingar bär ansvaret.

Att det på sina håll ändå görs en sådan felaktig och osmaklig sammanblandning, får inte hindra seriös kritik eller misstankar om oegentligheter. Ett sådant tabu blir annars en outtalad inskränkning i yttrandefriheten. Egendomligt nog är de som automatiskt jämställer Israel med det judiska folket och vice versa två väldigt motstridiga grupper: Israels regering, påhejade av de så kallade Israelvännerna utgör den ena, olika rasistiska/antisemitiska grupper den andra.

[...]

Nu när röster i Israel höjs för att inskränka yttrandefriheten för alla som anses ”smutskasta” Israel som till exempel den israeliske akademikern Dr Neve Gordon som i L A Times (20 augusti) skriver att Israel uppfyller alla kriterier för en apartheidstat eftersom vissa lagar ger judar fördelar och diskriminerar palestinier.

Sverige bör värna yttrandefriheten och inte anamma den israeliska regeringens godtyckliga synsätt på pressfrihet och demokrati.

Nyhetslänkar: 1, 2, 3
Bloggat: Ung Vänster

Israeli lawyer sues Aftonbladet for 7.5 million dollars

According to Dagbladet, an Israeli lawyer, Guy Ophir, has sued the Swedish newspaper Aftonbladet for an amount of 7.5 million US dollars.

Aftonbladet had published an article, which included testimonies of a Palestinian family whose 19-year old son had been killed and mutilated by Israeli forces in 1992. Has the Palestinian received any compensation or apology from the State of Israel? No, on the contrary they had to pay (bribe?) the Israeli soldiers to get their son's body back for burial.

Newslinks: 1, 2, 3

Bosättningarna och de tio budorden

Artikel i Dagen idag.

Läs också Aftonbladets ledare.

Article on the 1929 Hebron massacre

Link to BBC website.

Reclaiming the Great Mosque of Beersheva

Electronic Intifada has an article, issued yesterday, on the struggle of local Muslims in Beersheva to reclaim the Great Mosque of the city, which was stolen from the Muslims as the Palestinian population was driven out of the town in 1948. (Link here)

There's also an older article in Haaretz.

Om Sveriges krig i Afghanistan

Hans Linde, riksdagsledamot (V), skriver på SVT Debatt 20 augusti om vikten av en svensk exit-strategi i Afghanistan. Ett utdrag:

Den fred som Sverige skulle främja i Afghanistan har blivit alltmer avlägsen för varje år som gått sen 2001.

Den brokiga motståndsrörelse, som motsätter sig den utländska närvaron, har växt i styrka och i folkligt stöd i takt med att de utländska trupperna lagt övergrepp till övergrepp på det afghanska folket. Under 2007 genomförde USA och deras allierade 3752 bombanfall i Afghanistan, en fördubbling av antalet bombanfall sen året före.

Enligt FN-insatsen UNAMA står den afghanska regeringen, Operation Enduring Freedom och den Nato-ledda insatsen ISAF för 39 % av alla civila dödsoffer. Otaliga bombanfall mot civila byar, bröllopsfester och begravningsföljen har skapat ett djupt folkligt missnöje ur vilket motståndsrörelsen kunnat värva en strid ström av nya soldater.

Talibanerna står idag starkare än de gjort sen 2001. Frågan är inte längre om talibanerna kommer tillbaka till makten, miljoner afghaner och stora delar av Afghanistan står idag helt eller delvis under talibanernas kontroll.

Det är en rörelse som ingen vän av demokrati, mänskliga rättigheter eller jämställdhet kan känna någon form av sympati med. Men det är hög tid att vi inser att den brokiga motståndsrörelsen inte kan besegras militärt.

Fler soldater, tyngre stridsfordon och bombmattor kommer inte att ge Afghanistan fred, för det krävs en politisk lösning.

Vi måste fråga oss om Sverige idag verkligen främjar fred i Afghanistan eller om vi i realiteten deltar i ett krig. Det är hög tid att Sverige tar fram en avvecklingsplan för det svenska deltagandet i ISAF.

Nyhetslänkar: 1, 2

ord och ord

Ibland slår debattörer knut på sina egna uttalanden. Fredrik Malm (FP) skriver följande på SVT Opinion;

"Men inget riksdagsparti har under större delen av partiets livstid stått på andra sidan gränsen om demokratin. I Vänsterpartiets fall handlar det om 70 år av partiets 90 år långa historia. Inget riksdagsparti i Sverige har under de tre viktigaste perioderna för Sveriges frihet - demokratins införande, Andra Världskriget och det kalla kriget - stått på fel sida i samtliga dessa strider."

Några saker kan sägas:
*Jag antar att det finns ett språkfel här. Jag antar att Malm vill säga "Inget annat riksdagsparti...". Om inte Malm märkt det sedan tidigare så är Vänsterpartiet i allra högsta grad ett riksdagsparti.
*Anser Malm att Vänsterpartiet stod på fel sida i Andra världskriget?
När samarbetsregeringen gång på gång böjde sig för Hitler-Tyskland, då förberedde svenska kommunister motståndskamp mot eventuell tysk ockupation. Då samarbetsregeringen förbjöd antifascistiska tidningar (eller för semantikens skulle, införde 'transportförbud'), då hjälpte svenska kommunister antifascistiska flyktingar från Tyskland och de ockuperade länderna. När samarbetsregeringen tillät tyska trupptransporter genom Sverige och försåg den tyska krigsindustrin med järnmalm, så smugglade svenska kommunister dynamit till den norska motståndsrörelsen.
*Att Vänsterpartiet skulle stått på 'fel sida' i fråga om den parlamentariska demokratins införande är ren och skär historierevisionism från Malms. SSV, nuvarande Vänsterpartiet, grundades i ett läge då rösträttskampen var på väg att nå sin kulmen. Partiets grundare hade deltagit aktivt i rösträttskampen innan partiet bildades, och efter att SSV grundats intog man en betydligt mer konsekvent linje för allmän rösträtt än då socialdemokrater eller liberaler. Framförallt vägrade SSV kompromissa vad det gällde kvinnlig rösträtt. Vänstern var i allra högsta grad en viktig kraft för att säkra demokratin i Sverige, inte minst så var det till syvende och sist hotet om en eventuell revolution som tvingade högern och kungahuset att backa.
*Det går inte att ifrågasätta att SKP under 1940- och 1950-talet sympatiserade med den sovjetiska sidan. Ungern 1956 provocerade hårda diskussioner inom partiet, men ingen linjeändring utåt. Under 1960-talet kom dock SKP/VPKs förhållande till Sovjetblocket att omprövas, en komplicerad och aldrig särskilt linjär process som varade ändå fram till 1989-1991. Noteras bör att VPK vid flera tillfällen hamnade i motstått ställning som det sovjetiska kommunistpartiet, bl.a. gällande krossandet av Pragvåren 1968 och Sovjetunionens krig i Afghanistan.
*Men att tala om 'rätt' eller 'fel' sida i Kalla kriget känns ganska endimensionellt. Anser Malm att den amerikanska sidan var 'rätt sida' i Kalla kriget? Tar han isåfall ansvar för folkmord i Indonesien, Centralamerika eller Östtimor? Tar han ansvar för Condor-planen i Latinamerika, dess tortyr och koncentrationsläger? Tar han ansvar för UNITAs och Renamos övergrepp i Angola och Mozambique? Tar han ansvar för störtandet av demokratin i Iran? Listan kan göras lång. Ser man Kalla kriget i ett helhetsperspektiv blir det betydligt svårare att skilja onda från goda.

Ras och reklam

Aftonbladet rapporterar att Microsoft marknadsför sig olika i olika länder, och har censurerat bort en svart man på den polska versionen av sin hemsida (länk med bild här). Jag tror detta beteende är betydligt vanligare än vi tror. Jag påminns om Dove:s reklamkampanj i Sydostasien. Det var exakt samma fotoserie som den man kört i Sverige, men i Sydostasien visades bara vita personer på bilderna (åtminstone såg jag inga andra).

Artikel i norska Dagbladet
Bloggat: Esbati

Boström's article, in English

Link here. Note that the initial Israeli response was made after pro-Israeli bloggers from Sweden had distributed severly tilted interpretations of the article in English.

SA Communist Party on the Caster Semenya controversy

"The [Central Committee of the South African Communist Party] joins millions of other South Africans in congratulating our IAAF World Championship medal winners, Caster Semenya and Khotso Mokoena. We share the sense of deep outrage at the inhumane, undignified manner in which Caster Semenya has been treated."

Source: SACP Central Committee Press statement
Blogs: Roya
Newslinks: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9

Bär och bemanningsföretag - modern slavhandel?

I åratal har det pågått. Skrupelfria bemanningsföretag lockar thailändska bönder att skuldsätta sig för att pröva lyckan och sommararbeta som bärplockare i Sverige. När bärtillgången tryter eller bärpriserna sjunker, då får de skuldsatta bärplockarna ta smällen. Flera gånger de senaste åren har rapporter kommit om att thailändska bärplockare lämnar Sverige tomhänta, i hemlandet väntar skulder som inte kan betalas.

Bärplockarna tjänar, enligt DN, 14 kr per kilo bär. Samtidigt kostar logi och mat 150 kr per dygn. Detta betyder att bärplockarna måste plocka 11 kilo bär om dagen (sju dagar i veckan) bara för att täcka sina egna uppehälleskostnader i Sverige.

Detta system måste upphöra. När tillgången/efterfrågan på bär går ner, måste också rekryteringen av bärplockare minska i samma utsträckning. I nuläget måste de svenska bärföretagen ta sitt ansvar, och möjliggöra hemresor. De som rekryteras till bärplockning i Sverige måste framöver erbjudas en garanterad inkomst för arbete, inte bara provision.

Zvi vale!

Zvi Mazel, Israels f.d. Stockholmsambassadör har (inte helt oväntat) fått ta emot en del ifrågasättanden kring sitt uttalande häromdan att 80% av svensk media kontrolleras av socialdemokrater. Men Zvi ger sig inte. I ett svar till ett sådant påpekande skriver Mazel;

Dagens Nyheter, considered Sweden's Haaretz, is social democrat in ideology and sometimes rivals Aftonbladet in attacking Israel.

...sedan när är DN en socialdemokratisk tidning? Finns det ingen fact-check-avdelning på israeliska UD?

----

Update: Zvi Mazel har nu en debattartikel på SVT. Mazel frågar sig "Finns det inga gränser för den så kallade pressfriheten?". Detta från samme man som för några dagar sedan hävdade att det inte fanns någon pressfrihet i Sverige. Klavertramp efter klavertramp.

Nyhetslänkar: 1, 2, 3, 4
Bloggat: Esbati, Mina minsta bröder

Zyuganov on the 70th anniversary of the Molotov-Ribbentrop Pact

Left and communist groups rarely like to discuss the Molotov-Ribbentrop Pact, which was signed between the Soviet Union and Germany 70 years ago. Most strikingly, the realpolitik of the MRP is often difficult to digest for idealistic leftwingers, who prefer to see world politics as a dichotomy between good and evil. However, below is a text (the emphasis is mine) which shows some differences in attitude, a statement, translated into English, of the leader of the Communist Party of the Russian Federation Gennady Zyuganov on the 70th anniversary of the MRP. Whilst I wouldn't say that I agree with all the points raised by Zyuganov, and I certainly would have chosen different wordings on several occasions, it does offer some viewpoints for further debates.

*«Communist Party of the Russian Federation»*

Central Committee

Press-Service

tel/fax 692-11-65 E-mail: press-slujba@yandex.ru

For the mass-media information!

* *

*G.A. Zyuganov: Stop distorting the prewar history of the USSR - one
should be proud of it!*

The Statement by the Chairman of the CPRF Central Committee

On August 23, 2009 there will be 70 years since the conclusion of the non-aggression treaty between the Soviet Union and Germany, known as “the Molotov-Ribbentrop Pact”. This agreement and accompanying documents are not only still controversial, but have become a pretext for violent attack on Russia by all those, who are dissatisfied with the results of the Second World War. Different structures of European countries that actually fought on the Hitler’s side and participated in the aggression against the USSR, are trying to prove that the treaty was of immoral character, that it pushed Hitler into the war unleashing. It is necessary for them to whitewash their own role in this war preparation.

There is nothing surprising in the fact that the West, by ignoring its criminal Munich agreement with Hitler concluded a year earlier, once again is trying to shift the blame on others. The trouble is that Russia itself has still enough western yes-men and detractors that are eager as well to accuse the leadership of the Soviet Union in all mortal sins, including the alleged collusion with Nazi Germany, seeking to use this issue to besmirch the Soviet past. However, there is a point of view that the document whatsoever is a falsification.

While assessing the Soviet-Germany treaty of 1939 one should judge not from the promotional ideas and emotions, but from the point of view of the historical context, i.e. when it was concluded, and its compliance with the interests of our country.

The aim of the Soviet leadership was to delay the war at the utmost in order to gain precious time for the preparation of the meeting inevitable aggression from Nazi Germany against the Soviet Union that aimed at the dismemberment of our country and our nation elimination. On the other hand, western countries deliberately disrupting negotiations on the united front against Hitler's expansion establishment, sought to knock the Soviet Union and Germany together in order to avert the threat of Nazi invasion from themselves and then act as arbiters of the
opposing sides, and profit at their expense. And besides, the Western "democracies" were initially very weak and unreliable allies as was evidenced by their conduct during the war between Germany and Poland, their rapid overturn by the Wehrmacht in 1939-1940 and the avoidance of the second front opening until the summer of 1944.

Many of nowadays Russia's neighbors, including Poland and the Baltic countries, which are now vigorously exercised in the defamation, intended in the past to become vassals of Germany, to provide their territories and the armies for the Soviet Union invasion. Those plans were also disrupted.

As the result of the Soviet leadership skillful actions the Soviet border was shifted to the west for hundreds of kilometers. It was courageous and skillful decision that predetermined in many ways the victory of the Soviet Union in the war against Nazi Germany. The Molotov - Ribbentrop Pact forced the Western countries to enter in the war with Germany and, eventually, left them no other choice than to become allies of the USSR, which they initially did not intend to.

The CPRF notes that in the late 1980-ies in the USSR, in particular, on the 2nd Congress of People's Deputies of the USSR, and later in the Russian Federation, official estimates were given of Soviet-German treaty of 1939, which were motivated by market considerations, short-sighted desire to play along with Western partners and inflict maximum damage on the own country, to prepare the sale of our foreign
policy positions being held in the late 1980's - early 1990-ies. The arts and parts of those treacherous acts were notorious Yakovlev, Sakharov, Volkogonov and other destroyers of Russia.

However despite the cries of the West and its Russian yes-men this document was of neither immoral nor criminal nature. It was fully consistent with international law, the practice of the international community and the Western Powers themselves at that very period. It is time to give the document fair assessment emanating from the historical conditions of that time and high geopolitical interests of the country.
It's time to go back to understanding the real values of foreign policy of the USSR and Russia.

The CPRF calls upon the State Duma of the Russian Federation to adopt decisions that correct the evaluations of the 2nd Congress of People's Deputies of the USSR and allow suppressing further attempts of our country’s and world's history falsification in this critical issue.

The Soviet Union emerged from World War II as undoubtedly main winner. We saved our people and nations across Europe from fascist slavery, and physical destruction. We won as a result of this war the status of great world power. And August 23, 1939 was to a large extent the starting point of it. We have nothing to be ashamed of with respect of our great accomplishments and achievements. We should be proud of them. We must do our best to regain for our country its former position in the world, its
strength, power and dignity.

G.A. Zyuganov, Chairman of the CPRF Central Committee

Press Service of the CPRF Central Committee

August 20, 2009

*End*

From the solidnet mailing list. This will probably show up on the website, www.solidnet.org soon.

Awit ng pagasa

a progressive song from the Philippines

11 candidates for the PLO Executive; including Hanan Ashrawi, Mustapha Barghouti

According to Maan, the Palestinian National Council chairman Salim az-Zanoun has announced that there are eleven candidates running for the six vacant seats (out of a total of 18) in the Executive Committee of the PLO. The six will be elected at the upcoming PNC session in Ramallah. Az-Zanoun shared the names of five candidates in the race; Hanan Ashrawi, Abdul Raziq Al-Yahyah, Saeb Erekat, Ahmad Al-Majdalani and Mustapha Barghouti.

Avsikt och insikt

'Reclaim Rosengård' har tydligen hållit en presskonferens, där företrädare för arrangörerna förklarat att lördagens debacle var en stor succé. Sydsvenskan skriver (min fetning)

– Vi kände att vi hade ett stort stöd. Med tanke på det enorma trycket i media och beskrivningen av oss som vilda extremister, så är vi inte förvånade över att en del människor blev upprörda.

...var kan de fått det intrycket ifrån? Kolla fotot i Sydsvenskans artikel, och avgör själva hur arrangörerna valt att profilera sig.

Andra artiklar: Rakel Chukri, Svensson

What about the bulldozers?

Egypt and beyond has an interesting commentary on the ongoing organ-harvesting-Israel vs Scandinavia-brawl;

In an ironic twist, some Israelis are now calling for a boycott of Swedish products. I'm tempted to say: Go ahead, and why don't you start with the Volvo-bulldozers used to demolish Palestinian homes in the occupied territories... And if even Israelis themselves accept boycott as a legitimate way of putting political pressure on countries whose policies we dislike, this should give a boost to the international BDS-movement and the international boycott of Israeli products.

Meanwhile, At Electronic Intifadah Matthew Cassel has an article titled "Baseless organ theft accusations will not bring Israel to justice". Cassel argues that Boström's reporting damages more serious efforts by Palestinian human rights organizations. I think that Cassel's description of the Aftonbladet article is somewhat tilted though.

From a Swedish perspective, at this point we have to appreciate Boström's work. The article might not have been a journalistic masterpiece, but the subsequent development have pushed the Israeli government into a state of frenzy and the Israeli cause are rapidly losing friends in Sweden as a result. Pro-Israeli political commentators are increasingly cornered in the public debate, as the vast majority of Swedes finds the Israeli demands for a formal apology hillarious.

And it might be so that Bostöm's article lacks the stringent accuracy of the reports of Amnesty International, Human Rights Watch or Palestinian human rights organizations. In any case, the article has brought the Israeli atrocities against the Palestinians to the centre-stage. Regardless of whether the organ harvesting accusations are true or not, the article still has a brutal reminder of the realities of occupation; the brutal killing of a young Palestinian man whose body was mutilated by the occupation forces (an incident to which Boström was a first-hand witness).

Did the Israeli soldiers carve up the body of a murdered 19-year old Palestinian for the sake of organ harvesting or did they mutilate his corpse just for fun? In any case, it illustrates the nature of the occupation forces, it reveals the reality of Israeli occupation.

Cassel asks why the story wasn't published in 1992. The answer is that Boström's editor at the time refused to publish it. It was however published in a 2001 book, Inshallah.

Read also KABOBfest, Esbati
Newslinks: VG, ETC, Fokus

Organhandelsbråket: En skapad pseudokonflikt?

Är hela organstöldsstriden en fiktiv konflikt, skapad av den israeliska regeringen för att flytta fokus från den ökande internationella kritiken mot Netanyahus bosättningspolitik? Henrik Brors skriver i DN (fulltext här);

Det uppblossade ordkriget från israeliska regeringen skapar problem för Sverige som EU-ordförande. Men det är inte första gången Israel tar till anklagelser om antisemitism för att försöka begränsa Europas inflytande i Mellanöstern.

I januari 2004, dagarna före en konferens om folkmord, attackerade Israels ambassadör i Stockholm, Zvi Mazel, ett konstverk på Historiska museet med en bild av en palestinsk självmordsbombare. Han fick stöd av premiärminister Ariel Sharon som inför en växande internationell kritik mot bygget av muren på Västbanken svarade med anklagelser om att EU:s regeringar inte ingrep mot den växande antisemitismen i Europa.

I dag är den nya högerregeringen i Israel på samma sätt utsatt för en hård internationell kritik och växande krav på att acceptera en palestinsk stat. Då används en kulturartikel i Aftonbladet för ett angrepp på svenska regeringen.

Noterar också att SvD har en artikel idag, som låter den pro-israeliska kampanjgruppen NGO Monitor att bre ut sig. Kan vara värt att tillägga att NGO Monitor är en s.k. hasbaragrupp, vars enda funktion är att ifrågasätta och misstänkliggöra allt form av solidaritets/bistånds/människorättsarbete gentemot palestinierna. SIDAs chef för Palestinabiståndet svarar gentemot anklagelserna;

– Vi skulle inte ge stöd till någon organisation som förespråkar våld eller är antisemitisk eller islamofobisk. Men om man anser att kritik som bygger på folkrätten och Genèvekonventionen är anti-israelisk, då är det svårt att ha en dialog.

Läs också Motbilders suveräna dekonstruktion av Cornelia Edvardssons taffliga försök att misstänkliggöra Aftonbladet.

Nyhetslänkar: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
Bloggat: Svensson, Badlands Hyena, guero, Minsta bröder, Röda Berget, Bulten i Bo

Pelaseyed bloggar, läs hela inlägget på Ung Vänster-bloggen:

Låt mig vara extra tydlig. Antisemitism måste tas på allvar. Men det måste också råda nolltollerans mot de som utnyttjar antisemitism för att försvara Israels brott. En oberoende granskning av palestiniernas anklagelser om israeliska arméns organstöld är det enda sättet att bringa klarhet i frågan. Sverige måste som EU-ordförandeland ta initiativ till en sådan oberoende granskning.

Quote of the day (2)

Golda Zandman, an 89-year-old Holocaust survivor, who arrived in Israel largely thanks to the Swedish government, was amazed by this statement. "It's simply not true – the Swedes are not anti-Semites," she told Ynet on Sunday. "There is no such thing in Sweden. But what would Lieberman know about it? He emigrated from Russia."

Full article at Ynet.

Quote of the day

"It's true that most of our reporters are social-democrats but we are far from being anti-Semites"

...Aftonbladet's editor Jan Helin, oddly quoted in Ynet...

Påminnelser från verkligheten

Det är lätt att glömma, när man följer nyhetsmedia eller sitter och bloggar, att de senaste dagarnas mediestorm egentligen börjar i en familjs ofattbara tragedi. Aftonbladet har nu besökt samma familj som Donald Boström intervjuade 1992, samma familj vars 19-årige son brutalt mördades och kropp skändades av den israeliska armén. Ett av tusentals mord som ockupationsmakten begått.

Artikeln finns här. Ett utdrag;

En liten gammal kvinna klädd i spräcklig klänning kommer ut och sätter sig under olivträdet.

Saadega Ghanem pratar med låg röst och tittar ner i marken. Hon säger att hon tror att hon är 75 år gammal.

Även hon sprang ut när skotten föll.

– De höll min son i fötterna och skrattade. De tvingade mig att titta på honom. Han var blodig överallt. Sedan släpade de honom upp för trapporna till huset som de gömt sig i.

Hon gömmer ansiktet i händerna. Torkar sedan tårarna, fortsätter berätta.

– Den där eftermiddagen har aldrig slutat förfölja mig. Det var då jag fick ont i axlarna. Jag har haft ont sedan dess.

– De kunde ha gripit min son utan att döda honom. Men det ville de inte.

Folk började samlas kring huset där soldaterna befann sig. De kallade på förstärkning. Sedan bar de iväg kroppen till en militärhelikopter som stod i utkanten av byn och fraktade den till Israel.

Familjen vet fortfarande inte varför.

Några dagar senare hörde armén av sig och sa att de ville ha betalt för att lämna tillbaks Bilals kropp. 5 000 shekel, nästan 10 000 kronor, en fantasisumma för dessa fattiga människor.

– De sa att transporten med helikoptern varit dyr. Men varför ska vi behöva betala dem för att få tillbaks våra döda som de skjutit ihjäl, säger Jalal.

Göteborgsummah dissar det borgerliga blocket

Statsvetaren Magnus Hagevi har kommit ut med en ny bok, Politisk opinion och religiositet i Västra Götaland. En sammanfattande beskrivning ges i ett inlägg i GP, där Hagevi bl.a. menar att endast 4% av västsvenska muslimer sympatiserar med något borgerligt parti.

Tyvärr verkar material basera sig på enkäter från 2000 och 2002, och isåfall går t.ex. inte utläsa något om opinionen efter Gazamassakern 2009 (där politiker från samtliga borgerliga partier agerade urskuldade övergrepp och i flera fall aktivt påhejade massakern). Vidare menar Hagevi, åtminstone i GP-artikeln, att det inte finns klassaspekter som förklarar västsvenska muslimers väljarbeteende. Det är i min mening ett felaktigt antagande, då klass inte bara kan förstås i termer av nuvarande inkomstnivå.

Nyhetslänk: Dagen2

PFLP: Palestinian National Council meeting should stick to its agenda

From Maan;

Gaza – Ma'an – The Popular Front for the Liberation of Palestine (PFLP) on Monday announced its rejection of additional items to the agenda of an urgent convention of the Palestinian National Council (PNC).

The leftist Palestinian faction said only one item should be discussed during the session: updates to the Palestine Liberation Organization's Executive Committee membership.

According to Abu Ahmad Fuad, a member of the PFLP's politburo, some Executive Committee members and Palestinian faction leaders sought to add other items to the session's agenda. He warned that adding anything new would be in violation of the 14th article of the Palestinian Basic Law, and could escalate tensions.

Fuad also stressed that the PNC session not impede the national dialogue between Hamas and Fatah, nor replace the 2005 agreement between all Palestinian factions to reconstruct the PLO.

Perspectives in Haaretz

Haaretz has an article today on the organ harvesting issue, which gives some reasonable perspectives. An excerpt;

Sydsvenska Dagbladet also attacked the envoy, with an editorial that asked: "Since when was it the role of the government to represent, through its ambassador, the opinions of all Swedes, and to criticize the journalistic consideration of the free media?"

The results of a poll conducted by Svenska Dagbladet showed that 66 per cent of the 1,300 respondents ruled out offering any apology to Israel, 31 percent said the Aftonbladet should apologize, and only 3 percent supported a formal apology by the Swedish government. In addition, 92 percent of the 4,500 participants in a survey taken by the Dagens Nyheter newspaper said that Israel's demand for an apology was "unreasonable."

Newslinks: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Blogs: Åsman, Green, Makthavare, Motvalls, Svensson, Frp-koden, Annarkia, Feldermania

ترجمة كاملة لما عرضته صحيفة " أفتون بلاديت" السويدية عن سرقة أعضاء أطفال فلسطينيين

http://www.pflp.ps/index.php?action=Details&id=3829

"PFLP demands investigation into reports of Israeli organ harvesting"

Article at Maan News. Statement (in Arabic) at PFLP website. Another article at Maan: Researcher says Swedish paper's organ report could be true.

Boycott?

Apparently there is an online call to boycott IKEA, as some sort of cyber-retalition in the organ-harvesting-feud between Sweden and Israel. I welcome such calls, hoping that IKEA (and other companies not adhering to the call for a total economic boycott of Israel as long as occupation persists) will be pushed to pull out of Israel. BDS is the way to go.

Newslinks: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8

Vem ska återta vad?

Att köra in en högtalarbil och arrangera 'gatufest' i Rosengård, exakt samtidigt som första iftar under Ramadan hålls, kan inte ses som annat än en öppen provokation. Det leder onekligen till frågan, om gatufesten handlar om 'återtagande', vem är det man vill återta området ifrån?

رمضان مبارك

Bloggat: Svensson, Röda Malmö, Roya
Nyhetslänkar: KVP, AB, SvD, SDS23, DN

Ohly: "Kalla hem ambassadören"

I kölvattnet av en kulturartikel i Aftonbladet har anklagelser om antisemitism riktats mot tidningen. Överraskande nog har Sveriges ambassadör i Tel Aviv, Elisabeth Borsiin Bonnier gett sitt stöd till kritiken mot den svenska press- och yttrandefriheten. Lars Ohly menar att regeringen måste agera:

- Elisabeth Borsiin Bonniers uttalanden är helt oacceptabla. Det enda rimliga vore att regeringen kallar hem ambassadören omedelbart. Uppenbarligen måste grunderna för svensk tryckfrihet klargöras för ambassadören, säger Lars Ohly.

- Folkpartiets utrikespolitiska talesperson Birgitta Olsson anklagar Aftonbladet för antisemitism. Enligt Olsson bör alltså inte ens kritiska frågor ställas av media utan att anklagas för antisemitism. Birgitta Olsson framträder som en allt mer extrem hök i den svenska utrikespolitiska debatten och folkpartiet som ett parti som i praktiken förlorat sin liberala själ, säger Lars Ohly.

Från Vänsterpartiets sida.

Noterar också att israeliska regeringen är i färd med att stämma journalisten Donald Boström. Aftonbladet skriver

Israels försvarsminister Ehud Barak har bett en juridisk rådgivare att utröna om det går att stämma reportern Donald Boström för artikeln i Aftonbladet, rapporterar israeliska medier. Barak anser att den israeliska armén är den "mest etiska av alla" och att han inte accepterar förtal mot armén eller dess soldater.

Ok, hur sjukt är inte detta? Den israeliska regeringen vägrar samarbete med andra länder i fall där israeliska militärer anklagas för krigsbrott, men vill samtidigt ha rätt att censurera 'förtal' mot samma militärer utomlands. Hyckleri i institutionaliserad form.

Bloggat: Gahrton, Röda Malmö, Palestina, Nattportieren, Helle Klein, jj.n, annarkia
Motbilder, Anna E, Kultur-Sören, Svensson, On My Mind, (S) Helsingborg Södra, Anna W
Nyhetslänkar: DN2, AB2, Ex, SvD2, Ba, HD, SDS

Viktigt inlägg på Motbilder

Läs detta.

Article on Uri Davis' election to the Fatah RC

His presence on the 120-member council, sometimes referred to as the Palestinian parliament, is unlikely to make a significant difference to Fatah's policies, which will continue to be largely dictated by Mahmoud Abbas, the president, and his inner circle. But it does have huge symbolic significance.

His polling in the 31st place for one of 80 seats contested by more than 600 Fatah members, he said in an interview, challenged Israel’s suggestion that the Palestinian people and its leaders regard the Jews as their enemies.

Or as one local Palestinian pundit noted of the vote's message: "It is not Judaism that Palestinians are fighting, it is Zionism."

It also finally puts Dr Davis in a position from which he hopes to shake up the complacency that has bedevilled the Fatah leadership and the PLO in their neglect of supporters outside the Palestinian fold.

"In my view [Fatah] is conducting a struggle with one hand tied behind its back," he said, sipping Arabic coffee in the garden of St George’s cathedral in East Jerusalem.

"The PLO represents a democratic alternative for all, including the current coloniser people, the current perpetrator of war crimes and crimes against humanity," he said in reference to Israel and its Jewish population. "In the 25 years since my joining the Fatah and PLO, this message has been marginalised. The mainstream went another direction, the Oslo accords direction."

[...]

His chief task, he said, will be to push Fatah to become a broad-based resistance movement modelling itself on the African National Congress, which brought down apartheid in South Africa.

The reference to South Africa is not unexpected. Dr Davis started describing Israel as an apartheid state in the early 1980s, long before it had become fashionable even on the far left.

His most recent book is Apartheid Israel: Possibilities for the Struggle Within, published in 2003, in which he argues that discrimination against Palestinians is embedded in Israeli law and sets out what he regards as the four classes of citizenship established by Israel's parliament.

full text at Ramallah Online

Om 'blood libel'

I de senaste dagarnas debatt om Aftonbladets artikel om organhandel, den israeliska regimens klumpiga försök att tysta den och märkligt beteende från svenska diplomater, så har ett argument upprepats gång på gång av israeliska regeringsrepresentanter och dess belackare i svensk medie/bloggvärld. Argumentet handlar om att Aftonbladets artikel skulle anknyta till en månghundraårig antisemitisk föreställning om 'blood libel', ritualmord av icke-judar.

Jag har läst artikeln, och anser att man bör ha rejält vinklade glasögon för att dra någon koppling mellan antisemitiska myter från medeltiden och Boströms artikel. Men om vi ser på mediedebatter om Israel/Palestina-konflikten under en längre tid, så framgår ett tydligt mönster. Varje gång, oavsett av vem, något fragment av Israels övergrepp tas upp (oavsett om anklagelserna om organhandel är sanna eller inte, så kvarstår faktum från Boströms artikel om det brutala mordet på en ung palestinier och skändandet av dennes kropp) så svarar israeliska staten och dess försvarare utomlands med attacker om antisemitism, nazism, förintelseförnekelse eller annat otyg. Det spelar ingen roll hur balanserad kritiken må vara, alla som nämner ett ord ont om Israel är 'Israelhatare', antisemiter eller värre i hasbaraaktivisternas ögon. Detta är en medveten taktik, för att alltid försöka undvika att diskutera ockupationens grymheter.

Någonstans behövs att någon säger, 'det räcker nu'. Anklagelserna om antisemitism är oftast så tunna att de förlöjligar allvaret i Förintelsen. Det är djupt problematiskt att historiska motiv används för pajkastning på detta sätt. Det riskerar också att göra begreppet antisemitism betydelselöst (om alla ändå är antisemiter), vilket i sin tur riskerar öppna dörrarna för en reell revival av antisemitism. På så sätt blir hasbaraattackerna om antisemitism en självuppfyllande profetia.

Tips är att se följande inslag, som sammanfattar problemet ganska väl (om än i en annan kontext);

The Daily Show With Jon Stewart	Mon - Thurs 11p / 10c
Barney Frank's Town Hall Snaps
www.thedailyshow.com
Daily Show Full Episodes Political Humor Healthcare Protests

And the story continues: SvD2
Bloggat: Nihao, Linné

Kort sammanfattning av de flesta mediediskussioner om Israel-Palestinakonflikten

Inklippt från bloggen Pezster;

Staten Israel: "Vi tänker oss att vi ska göra så här..."

Världen: "Nej.. Det låter inte rätt."

Staten Israel: "AAH! Ni är antisemiter!!! Ni hatar oss!"

Världen: "Vad fan yrar ni om? CHILLA för helvete!"

Mer funderingar om organhandel och pressfrihet

Nu är det (nästan) officiellt. Israeliska källor har meddelat att den högerextremistiske utrikesministern Avigdor Lieberman kommer att överlämna en formell protest till Carl Bildt, m.a.a. Aftonbladets artikel om organhandel. Lieberman menar att "[d]et påminner oss om Sveriges handlande under andra världskriget när det heller inte ingrep". En mer korrekt jämförelse hade varit att likna det israeliska agerandet med Nazitysklands, som via sin legation i Stockholm aktivt försökte stoppa tidningar som beskrev de nazistiska övergreppen.

Lieberman presenterade också sin egen definition av pressfrihet: "Pressfrihet innebär att publicera sanningen och inte lögner".

Om vi lämnar de semantiska striderna åt sidan för en stund (Donald Boström har inte anklagat israeliska armén för organstölder, han har dock lyft fram att det existerar sådana anklagelser, m.m.), så är det nog värt att fundera lite om vad Lieberman och andra israeliska talespersoner faktiskt säger. Vad skulle vara konsekvensen om detta skulle få vara prejudikat?

Nyligen utbröt våldsamheter i Xinjiang/Östturkestan. Kinesiska statsmedier hävdar att det var etniska kravaller från uighurernas sida, och presenterar siffror på antal dödsoffer. Uighuriska organisationer i exil menar att det var kinesiska styrkor som attackerade legitima protester, att dödstalen är mångdubbelt högre än vad kinesiska källor anger och att tusentals uighurer har arresterats.

Vad som är sant eller falskt är inte alltid möjligt att säga. I fallet Östturkestan är tillgången för internationella medier och människorättsorganisationer mycket begränsad. Om en svensk tidning publicerar uighuriska anspråk på massavrättningar, skulle då den kinesiska regeringen (med samma logik som den israeliska) kunna kräva av den svenska regeringen att sådan publicering stoppas? Det är synnerligen en skrämmande tanke.

---

Läs också Åsa Linderborgs krönika.

Motbilder avslöjar ambassadör Borsiin Bonniers band till 'Förenade Israelinsamlingen'.

Nyhetslänkar: SvD, DN, Aftonbladet, Dagen
Bloggat: Nakna sanningen, Guero, jj.n, Motvalls, Lars Franck

Lästips

Paolo dissekrerar Niklas Ekdals uttalanden.

Läs också: Aftonbladet kräver svar angående Borsiin Bonniers fadäs, Åsman om israelisk stadsplanering, STG Malmö, Norah4you

From JPost, interview with Boström on article in Aftonbladet

From Jerusalem Post (link to full article);

Swedish journalist Donald Bostrom [sic] told The Jerusalem Post Wednesday that he has received a number of death threats alongside a wave of harsh criticism for an article he wrote for popular Swedish daily Aftonbladet.

Despite public condemnations from dignitaries, politicians, and journalists in Israel and Sweden, Bostrom said that he stands by his story as fact and that those criticizing him are "misunderstanding" his intentions.

"What I experienced during this day is many people from Israel who called me haven't read the article. So they think I'm accusing the IDF of stealing organs. That's not what I'm doing. I just recorded the Palestinian families saying that. And I think it should be further investigated, either to kill the rumor once and for all, or if it happens to be true, then to start the legal actions," he told the Post.

"My intention was serious and in order to do something good," he said.

He said that his opponents should focus less on him and more on the issue that he was trying to raise in his story.

"It's serious and that's why I think you in Israel should be concerned about that illegal trafficking and not attacking me," he said. "Right now I am a little bit shocked and concerned, because nobody is thinking about the real facts."

Läs också: Helle Klein, Helle Klein igen, Dagen, Jan Helin

Om organhandel och pressfrihet

Från gårdagens SvD:

Men [Aftonbladets] chefredaktör Jan Helin försvarar publiceringen, och menar att artikeln i huvudsak ställer en fråga utifrån ett enskilt fall som journalisten Donald Boström blev förstahandsvittne till på Västbanken 1992.

Boström beskriver hur en palestinsk 19-årig pojke sköts ihjäl av israelisk militär. Hans kropp togs därifrån och fördes sedan tillbaka, också av militären. När han kom tillbaka var hans kropp uppskuren från magen och upp till hakan och sedan ihopsydd.

– Detta får hans familj att påstå att han är plundrad på organ. Jag tar inte ställning till om den uppgiften är sann. Däremot är frågan relevant: varför var den här pojkens kropp uppskuren och ihopsydd? Om svaret är att han är obducerad, varför är han obducerad när dödsorsaken är uppenbar? De två frågorna tycker jag att israeliska myndigheter har en skyldighet att svara på, säger Jan Helin.

....

Den svenska ambassadören i Tel Aviv, Elisabet Borsiin Bonnier, har på ambassadens hemsida tagit avstånd från publiceringen med följande text: "Artikeln i den svenska dagstidningen Aftonbladet är chockerande och motbjudande för oss svenskar, liksom för israeliska invånare. Vi delar den bestörtning som representanter för den israeliska regeringen, media och den israeliska allmänheten uttryckt. Denna ambassad kan bara tydligt ta avstånd från det."

Agerandet ser Jan Helin som "otroligt pinsamt och ett klavertramp":

– Om det är så att UD inte står bakom det – vilket jag förutsätter – måste det få konsekvenser för ambassadören Elisabet Borsiin Bonnier. När hon pratar är det Sveriges regering som pratar. Det är hårresande, oacceptabelt och pinsamt att på det viset försöka stryka en israelisk opinon medhårs. Det är inte hennes jobb. Hon är där för att försvara svensk yttrandefrihet och demokrati.

Även journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén är förvånad över ambassadörens text, och kan inte minnas någon liknande händelse.

– Det är inte den uppgift som ambassadörerna ute i världen har att kritisera den svenska yttrandefriheten, för det gör ju vederbörande i det här fallet, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Hon tror inte att något liknande hade hänt om det hade handlat om något annat land.

– Det har genom åren varit svårt att diskutera Palestina-frågan överhuvudtaget. Ingen har velat bli beskylld för att vara antisemistisk eller rasistisk.

Om man tittar igenom knuff.se så kan det noteras att de galnaste hasbarabloggarna är i full blom med krav på fördömanden och censur. Det är glädjande att det i bloggosfären också finns principiella försvar av pressfriheten, t.ex. detta inlägg från Johan Ingerö.

Annat: Per Garthon skriver på Newsmill, artikel i Aftonbladet om Borsiin Bonniers attack mot svensk pressfrihet, SR, Motbilder2, SvD, HD, GP, AB, Esteban, Anna jobbar och bloggar, Feldermania

Att svälja kameler

Senaste mediestormen i Sverige om Palestinafrågan är de israeliska attackerna mot publiceringen av en artikel i Aftonbladet. Intressant är att den israeliska regeringens angrepp inte riktar sig mot den tidning som publicerat artikel, utan mot den svenska pressfriheten som sådan. Israeliska regeringen efterfrågar, i inte helt implicita termer, en censurordning för att hindra att kritik mot dess egna övergrepp sprids internationellt.

Svenska ambassadören i Tel Aviv, Elisabet Borsiin Bonnier, fördömer artikel i starka ordalag, och anser sig dela israelers 'bestörtning' över dess publicering.

Tre saker kan noteras. Ambassadörskan Borssin-Bonnier hävdar att artikeln 'är lika chockerande och förfärlig för oss svenskar som den är för israeliska medborgare'. Jag har läst artikeln, och kan inte påstå att jag skulle varken särskilt chockad eller förfärad över att Aftonbladet publicerat den.

För det andra; I samband med Muhammad-karikatyrerna, där starkt islamofobiska motiv förekom, så valde svenska regeringen att i alla lägen försvara rätten att publicera materialet i Danmark, utan att i någon gång diskutera huruvida materialet skulle vara rasistiskt eller främja rasistiska stereotyper. Det är antagligen skillnad på folk och folk, i svenska regeringens diskurs.

För det tredje; Det är intressant att svenska ambassaden väljer att ta i starkare ordalag mot publiceringen av en artikel i Aftonbladet, än massakern på 1,400+ palestinier i Gaza. Det säger något om vilka värderingar som råder i ambassaden och i svensk utrikespolitik överlag. Det säger också något om varför ambassaden i Tel Aviv borde stängas.

Bloggtips: Svensson har ett inlägg med en mer övergripande beskrivning av affären. Andra bloggar; Spånbinge, Per, Andrea Doria2, Lisa, Ship to Gaza Malmö, Motbilder

Netanyahu-Birther link, claims RT

See also: Barack Obama citizenship conspiracy theories
Bloglink: Esbati