Ship to Libya

Bland de debattörer som försvarar Israels folkrättsvidriga ockupation och blockad så framförs argument mot Ship to Gaza i stil med att "ni borde åka till Libyen" eller "ni borde åka till Syrien istället". Daniel Swedin skrev en mycket bra krönika om denna företeelse.

Men faktum är att båtar har gått till Libyen. Den turkiska organisationen IHH, en av de organisationerna som står bakom Freedom Flotilla II, har skickat skepp till Libyen. T.ex. skickade de skepp till det belägrade Misrata, vilket beskjöts av Gaddafis trupper. IHH har visat en konkret solidaritet med det libyiska folket, en solidaritetshandling otänkbar för skrivbordhögern i Sverige. I fallet Syrien har IHH inte skickat båtar (Turkiet har ju landgräns till Syrien), men organiserar hjälpkonvojer till de som drabbats av militärens repression.

Fredrik Malm & co försöker skapa en bild av att Palestinas befrielse inte skulle vara en del av den Arabiska våren eller att frihet för Palestina skulle stå i direkt motsättning till omvälvningarna i Arabvärlden. Det är en bluff, Palestinafrågan har varit ytterst viktig t.ex. i mobiliseringarna i Egypten (där missnöje mot Mubaraks pro-israeliska linje jäst i åratal) och Libyen (oppositionen anklagar Gaddafi för sionism, då han har spelat en ytterst tveksam roll gentemot Palestina. Folk som idag sitter i NTC, libyiska oppositionsaktivister på 80-talet, jobbade back in the days tillsammans med PFLP för övrigt...).

Twittrar...

...f.n. hinner jag inte uppdatera bloggen. I dessa dagar försöker jag kontinuerligt uppdatera om protester mot Israels massaker i Medelhavet på min Twitter-sida.

Foton från gårdagens manifestation i Stockholm | Photos from yesterday's manifestation in Stockholm

Nyhetslänkar: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8

Första domen i israelisk organhärva

Flashback från organhandelsbråket? Nu har den första domen (i israelisk domstol) fällts. Åsa Linderborg skriver;

Bilal obducerades på Abu Kabir, Israels rättsmedicinska institut, som bevisligen har varit i centrum för omfattande organhandel. Chefspatolog där heter Yehuda Hiss, som har erkänt att han egenmäktigt tagit organ i forskningssyfte. Hiss har aldrig åtalats, skrev Nathan Sachar i Dagens Nyheter förra lördagen i ett illa tajmat försvar för läkaren – dagen innan rapporterade nämligen israeliska medier att Hiss och två av hans kollegor dömts för organstöld till ett skadestånd på motsvarande 2,8 miljoner svenska kronor. Brottet är att de 2001 plundrade en israelisk soldat på vävnader. Man utreder flera liknande fall, och det är de djupt religiösa judiska föräldrarna som tar strid. En familj som förlorat sin soldatson medgav en undersökning av skottskadorna, men fick till sin stora chock ta farväl av en kropp där de flesta inre organen saknades.

Domen mot Hiss bevisar inte riktigheten i de palestinska anklagelser som riktas i Boströms artikel, men den minskar knappast deras relevans.

Det är oändligt mycket svårare för palestinierna att driva en motsvarande process för sanning och upprättelse. För några veckor sedan fick vi på kulturredaktionen kontakt med en kvinna i Genève som tillsammans med en advokat förbereder en skrivelse till FN om 15 olagligt obducerade palestinier varav 8 dokumenterat blivit av med organen, så sent som 2008.

22 sömnlösa nätter - ny bok om Gazamassakern 2009!

Tjugotvå sömnlösa nätter - en antologi om kriget i Gaza, redigerad av Thaher Pelaseyed, finns ute för fölsäljning nu. Boken inkluderar texter av Naomi Klein, Uri Avnery, Mahmoud Darwish, Catrin Ormestad, Hans Linde, Per Gahrton, Mattias Gardell, Ulf Bjereld, Lama Abu-Iseifan, Fatheia Mousa, Haidar Eid, Klas Sandberg, Olof Holmgren, Salwa Taluli, m.fl..

Nedan en lanseringvideo för boken:


På Bokmässan i Göteborg finns boken att köpa hos ABF (monter B09:19), Palestinagrupperna (H02:32) och Internationella torgets centrala bokshop (H-hallen).

Följ lanseringen också lanseringen av boken på twitter (det går också använda hashtaggen #22nätter).
Nyhetslänkar om Palestina: 1, 2, 3
Bloggat: Redudans, Bröder, Anna Wester, Frasse, PGS

Haverier i tiden

Flera andra bloggar har uppmärksammat den bisarra demonstration som planeras till helgen i Stockholm. Palestinagrupperna har inte bara deklarerat att man inte tänker delta i spektaklet, utan uppmanar även till bojkott av demonstrationen. Ett helt och hållet korrekt beslut.

Vem är egentligen initiativtagare till 'al-Qudsdagen'-manifestationen? Officiellt sett den hittils okända 'al-Qudskommittén' (dvs Mohamed Omar och Lasse Wilhelmsson). Arrangörerna (eller rättare sagt, anonyma bloggkommentatorer som man får anta representerar arrangörerna) hävdar att muslimska organisationer står bakom manifestationen. Det är, beroende på hur man ser på saker och ting, antingen en sanning med modifikation eller ett rent sakfel. Det förefaller enbart vara shiitiska organisationer som deltar.

I ett svar till PGS uttalande förekommer även ett par andra namn; författare publicerade på nazistiska förlag, konspirationsteoretiker och ett par företrädare för shiitiska organisationer. Personligen tror jag att den egentliga arrangören kan vara Irans Stockholmsambassad. 'Al-Qudsdagen' är inte en palestinsk högtid, det är ett firande lanserat av Khomenei. Den iranska regimen uppmanar till firanden av dagen internationellt, och dessa firanden får oproportionerlig täckning i regimens egna medier. Demonstrationen i Stockholm får ses som ett styrkevisning från regimens sida gentemot sommarens många manifestationer till stöd för den iranska oppositionen.

Detta, att samla diverse rättshaverister, Khomeneianhängare och högerextremister, är inte någon 'solidaritet' som Palestina behöver. Det skadar Palestina och Palestinarörelsens sak. Palestinarörelsen behöver politiskt opinionsarbete, bygga allianser för bojkottarbetet, bedriva folkbildning om ockupationens verklighet, sätta press på svenska politiker att agera mot Israels övergrepp. Omar/Wilhelmssons intresse förefaller vara det motsatta; att få stå i händelsernas centrum i ett par minuter, även om det sker på bekostnad av att solidaritetsarbetet för Palestina kastas i smutsen. Därmed agerar de som objektiva fiender mot den palestinska befrielsekampen.

Bloggat: Anna Wester, Björn Brum, Jinge

Not: Vid Sergels Torg hungerstejkar sedan en längre tid anhängare av iranska Folkets Mujahedin. Att denna demonstration genomförs femtio meter bort innebär en uppenbar risk för konfrontationer.

Bojkotta Sodastream!

Sodastream, en apparat för hemmaläskproduktion, tillverkas på illegala bosättningar på Västbanken. Se rapport i Ekot. Genom att handla med företag som etablerar sig i bosättningarna permanentas ockupationspolitiken och förtrycket mot den palestinska befolkningen. I Sverige marknadsförs Sodastream av den avdankade högerpopulisten Ian Watchmeister.

Noterar också att en studie i Karlstad nu varnar för tandhälsokonsekvenser av hemmaläskmaskinerna.

BDS logo competition

copy-pasted from KABOBfest;

In 2005, over 170 Palestinian civil society organizations united behind a call to the world to impose Boycotts, Divestment and Sanctions (BDS) on Israel until it complies with international law. Now, the Palestinian BDS Campaign National Committee (BNC) is calling on YOU to design a BDS logo for the campaign!!

This is an open call to all creative artists/designers who feel they can create a "brand" image for this fast growing Palestinian and international campaign. The new logo design must fulfill the following criteria:

1. The design must be new, unique, innovative and easily recognizable;
2. It must include the three letters B, D, and S – BDS has already
become a brand, but it needs a suitable graphic;
3. It should preferably use the four colors of the Palestinian flag;
4. It must express the spirit of the international BDS movement — a
campaign of civil resistance that is aimed at ending Israel’s occupation
and apartheid policies. Understand this in whichever creative way you like!

The last date to submit entries is September 8th 2009. Please submit entries ONLY via email to info@BDSmovement.net as JPEG or PDF files. In the email you send, please include

* your full name,
* country of residence, and
* phone number.

You will receive an email confirmation of your submission.

The winning design will be adopted as the official BDS logo, to be used in BDS publications and official communications worldwide. Designer of the winning logo will receive a symbolic cash prize. All submitted entries will be posted on the website in an online gallery of all submissions. The Secretariat of the BDS National Committee will decide on the winning logo.

This is YOUR chance to support the campaign to end Israel's regime of
apartheid.

Please send any questions or comments to info@BDSmovement.net.

We look forward to receiving your submission!*
The BNC Secretariat

*The BDS secretariat reserves the right to modify the winning entry in coordination with the winning artist/designer.

"Dr. Mads" tillbaka i Gaza

Norska Dagbladet har en artikel om Dr. Mads Gilberts besök i Gaza, där han gör återbesök hos några av de patienter han räddade livet på under Gazamassakern 2009.

Håll också ögonen öppna för Gilberts och Erik Fosses bok, Øyne i Gaza. Hoppas den kommer på svenska snart.

Felaktigheter om Gaza i dagens DN

I dagens DN finns en artikel med titlen "Hamas dömer ut Förintelsehistoria". I dess ingress står

Islamiströrelsen Hamas är upprörd över uppgifter om att FN sägs vilja undervisa Gazas barn om Förintelsen, "en av sionisterna påhittad lögn".

Påståendet stämmer inte, vilket vi kan se efter ha läst Jerusalem Post och Maan. Det rör sig om ett brev från Flyktingarnas folkkommittéer, en enligt JPost till Hamas närstående organisation. Det är alltså inte Hamas som politiskt parti som uttalat sig. Tvärtom, Hamas officiella talesman i Gaza Sami Abu Zuhri klargör att rörelsen inte vill gå in i en diskussion om Förintelsens historiska vara eller icke-vara. Han tillägger dock (citerar på engelska i JPost): "Regardless of the controversy, we oppose forcing the issue of the so-called Holocaust onto the syllabus, because it aims to reinforce acceptance of the occupation of Palestinian land."

Det hela visar sig snabbt vara en vattenglasstorm. Folkkommittérnas brev till UNRWA bygger på ett obekräftat rykte att UNRWA skulle ändra i läroplanen. UNRWA själva förnekar att så är fallet. Men i svenska medier tar man varje fragment i akt som kan blåsas upp för att sälja historien "Islamister-är-Förintelseförnekande-nazister" (likt mycket av medierapporteringen om Iran).

Men detta är inte första gången frågan om Förintelseundervisning i Palestina kommer upp till diskussion. Jag tycker man kan sälja följande:

1) Själva diskussionen tydliggör maktförhållandena i Palestinakonflikten. Palestinierna under ockupation får västerländsk historieskrivning vare sig de vill eller inte, samtidigt som man i Israel går åminnehållandet av Nakba (folkmordet och fördrivningen av palestinierna) till ett brott.

2) Bland vissa västerländska debattörer finns en extrem naivitet inför situationen i Gaza. Jag minns att i samband med lanseringen av "Om detta må ni berätta" i Sverige kom någon på den briljanta idéen att distribuera arabiska översättningar i palestiniska flyktingläger. Någonstans finns en tro att om bara Gazaborna får kännedom om Förintelsen, så kommer dom typ kapitulera. Det är synnerligen naivt, att inte inse att Gazabornas frustration (och därur motståndskamp) baseras på reella materiella förhållanden.

3) Palestinierna borde egentligen inte vara rädda för att diskutera och studera Förintelsen (vilket de inte heller är, palestinier överlag har ganska god koll på historia). Tvärtom så är kunskap om Förintelsen en viktig resurs för att argumentera för palestiniernas sak. Det är samma människosyn som möjliggör terrorn mot Gazas befolkning som en gång i tiden användes för att legitimera nazismens förbrytelser. Svaret måste vara att gång på gång återberopa människovärdet och internationell humantär rätt.

Förespråkar KD förintelse av Israel? Inbjuder läsning av Aftonbladet till satanism?

Frikyrkopastorn Stanley Sjöberg skriver i en krönika i veckans nummer av Kristdemokraten (Kristdemokraternas medlemstidning) att

Så länge som PLO:s ledare med Hamas och andra militanta röster inom islam kräver kräver Israels förintelse, så måste vi stödja Israels existens

Hm...? Det betyder allstå att om den palestinska ledningen skulle ändra uppfattning (vilket den de facto redan gjort, PLO har erkänt staten Israel och Hamas uppmanar inte till 'Israels förintelse'), stödjer Sjöberg då inte längre Israels existens?

Grammatiska felslut åsido, så erbjuder Sjöbergs krönika på en omgång av det vanliga proisraeliska dravlet (om än i något mer apokalypiska ordalag än SKMA eller Dilsa Demirbag-Steen). Den koloniala människosynen lyser kraftigt igenom. Israel skönmålas ("Judarna hade väckt liv i regionen och blomstrade allt mer i enlighet med de visioner som uttalats från årtusenden av profetiska röster."), araber/muslimer är till sin natur onda ("Men de arabiska grannfolken ville utplåna Israel och förinta judarna").

Sjöberg beklagar sig också över 'förtalskampanjen om att Israel sysslar med organdonationer...' (En artikel i Aftonbladet = 'Förtalskampanj'?), betecknar förtalskampanjen som 'nynazistiskt obehagligt' och att 'förtalskampanjen' är ett 'hot mot det judiska folkets existens'. Slutklämmen inbjuder till försatta funderingar: "Falska anklagelser av sådant slag kan förbereda djävulskheter som riskerar att legitimera satanisk ondska."

Åsa Linderborg i dagens Aftonbladet

Läs hela artikeln här. Några utklipp:

I förra veckan skrev Donald Boström på Aftonbladets kultursida (17 augusti) om unga palestinier som 1992 fått sina kroppar obducerade av den ockupationsmakt som just skjutit dem. De efterlevande menar att de stulna kropparna sprättats upp utan förklaring och medgivande – och de tror dessutom att kropparna saknar organ. Den misstanken yttrades även av FN-personal på plats. Boström uppmanar därför till fortsatt journalistiskt arbete: Vad är det som har hänt de här männen?

Det finns de som menar att det är antisemitiskt, ja till och med ett utryck för nazistiska böjelser, att ställa den frågan, eftersom det finns en (för mig okänd) uråldrig myt om att judar bakar bröd med fienders blod.

[...]

Med antisemitismen som anklagelsevapen har Israel en fördel som ingen annan, och kan skaffa sig ett brottsregister som omvärlden antingen visar förståelse eller blundar för.

Till en av alla antisemitiska stereotyper hör att judar dödar barn och förgiftar brunnar – ska den vidriga myten hindra oss från att tala om de ungar som i dag dör på Gazaremsan för att israelerna förvägrar dem rent vatten?

När omvärlden tiger still av skräck för att stämplas som antisemiter, ges Israel rätt att ockupera, döda, vräka, fängsla, tortera, svälta och med murar ringa in ett annat folk. Det är denna rädsla för stigmatisering som gör att rapporteringen om palestiniernas grymma verklighet har så svårt att tränga igenom de ideologiska filter som präglar västerländsk nyhetsförmedling; det finns inga opinionsbildare som tar tag i den. Men ska Israels brott mot de mänskliga rättigheterna på de ockuperade områdena få ett slut – för det vill vi väl? – måste journalister och intellektuella världen över visa civilkurage.

Bloggat: On My Mind, Minsta bröder, Rött hjärta

Jämförelser i tiden

Socialdemokratiska studentklubben i Stockholms blogg skriver (lite av formatteringen försvinner, ser bättre ut på deras blogg);

"Expressen publicerar en artikel om hur systematiska våldtäkter av burmesiska kvinnor används som vapen av den burmesiska militären. Artikeln upprör juntan i Nyipidaw. De kräver en ursäkt av Carl Bildt. Hur kan detta få publiceras i svenska tidningar? Det är utan tvekan fråga om propaganda från de etniskt baserade gerillagrupperna i Burmas östra stater. Juntan jämför det hela med den västerländska kolonialismens mord och brott i landet, vilket tilläts ske utan protester från svenskt håll. En ursäkt är ett måste.

Den burmesiska juntan lämnar in diplomatiska protester. De hävdar allt möjligt. Carl Bildt förklarar att han inte tänker be om ursäkt. Svensk yttrandefrihet ska accepteras.

Samtidigt uttalar sig svenska ambassadören i Bangkok (som också ansvarar för Burma). Han säger sig vara lika upprörd över artikeln i fråga som den burmesiska juntan. Hans uttalande förvånar, men han får sitta kvar.

Den svenska regeringen arbetar hårt för att återuppbygga de diplomatiska relationerna med Burma. De har nämligen skadats."

Nåväl, det ovan nämnda skulle ju inte hända. Den burmesiska juntan är så van att fördömas av Sverige att de knappast bryr sig längre. De är vana att deras brott och deras militärs brott rapporteras, både i fall det är mer belagt (som ifallet med våltäkterna) och i de fall där det inte kan bevisas (som i fallen med militärens invlandning i heroinhandeln). De bryr sig knappast ens om att förneka anklagelserna längre. Svenska ambassaden i Bangkok skulle dessutom aldrig vara så dumma, och det skulle aldrig accepteras av en svensk regering.

Noterar att SSK är inne på en liknande tråd som ett av mina tidigare bloggposter.

Dror Feiler: "Israels armé är inte judisk"

Dror Feilers artikel i dagens Aftonblad måste läsas. Några utklipp:

I 42 år har Israel åsidosatt FN:s resolutioner, Genèvekonventioner och folkrätten.

I 42 år har Israels regering och israelisk media reflexmässigt stämplat anklagelser mot den israeliska armén för folkrättsbrott som antisemitiska. Jag vill understryka att de brott jag syftar på är illegala bosättningar på Västbanken och i Östra Jerusalem, folkfördrivningar, utomrättsliga avrättningar och kollektiva bestraffningar och inte de misstankar som palestinska familjer hyser mot den israeliska armén.

[...]

Israels armé är inte en judisk armé. I den ingår människor med olika etnicitet och religioner: druser och beduiner är till exempel inte judar (20 procent av Israels medborgare är inte judar). Det bor dessutom fler judar utanför Israel än i Israel. Det är därför självklart för de flesta, inklusive Donald Boström, att det är felaktigt och dessutom rasistiskt att associera det judiska folket med de brott israeliska soldater misstänks vara inblandade i, vilket inte heller görs i artikeln. Eller att lägga det judiska folket till last de bevisade brott den israeliska staten och armén begått i 42 år. När endast de som utför och de som är politiskt ansvariga för dessa handlingar bär ansvaret.

Att det på sina håll ändå görs en sådan felaktig och osmaklig sammanblandning, får inte hindra seriös kritik eller misstankar om oegentligheter. Ett sådant tabu blir annars en outtalad inskränkning i yttrandefriheten. Egendomligt nog är de som automatiskt jämställer Israel med det judiska folket och vice versa två väldigt motstridiga grupper: Israels regering, påhejade av de så kallade Israelvännerna utgör den ena, olika rasistiska/antisemitiska grupper den andra.

[...]

Nu när röster i Israel höjs för att inskränka yttrandefriheten för alla som anses ”smutskasta” Israel som till exempel den israeliske akademikern Dr Neve Gordon som i L A Times (20 augusti) skriver att Israel uppfyller alla kriterier för en apartheidstat eftersom vissa lagar ger judar fördelar och diskriminerar palestinier.

Sverige bör värna yttrandefriheten och inte anamma den israeliska regeringens godtyckliga synsätt på pressfrihet och demokrati.

Nyhetslänkar: 1, 2, 3
Bloggat: Ung Vänster

Bosättningarna och de tio budorden

Artikel i Dagen idag.

Läs också Aftonbladets ledare.

Påminnelser från verkligheten

Det är lätt att glömma, när man följer nyhetsmedia eller sitter och bloggar, att de senaste dagarnas mediestorm egentligen börjar i en familjs ofattbara tragedi. Aftonbladet har nu besökt samma familj som Donald Boström intervjuade 1992, samma familj vars 19-årige son brutalt mördades och kropp skändades av den israeliska armén. Ett av tusentals mord som ockupationsmakten begått.

Artikeln finns här. Ett utdrag;

En liten gammal kvinna klädd i spräcklig klänning kommer ut och sätter sig under olivträdet.

Saadega Ghanem pratar med låg röst och tittar ner i marken. Hon säger att hon tror att hon är 75 år gammal.

Även hon sprang ut när skotten föll.

– De höll min son i fötterna och skrattade. De tvingade mig att titta på honom. Han var blodig överallt. Sedan släpade de honom upp för trapporna till huset som de gömt sig i.

Hon gömmer ansiktet i händerna. Torkar sedan tårarna, fortsätter berätta.

– Den där eftermiddagen har aldrig slutat förfölja mig. Det var då jag fick ont i axlarna. Jag har haft ont sedan dess.

– De kunde ha gripit min son utan att döda honom. Men det ville de inte.

Folk började samlas kring huset där soldaterna befann sig. De kallade på förstärkning. Sedan bar de iväg kroppen till en militärhelikopter som stod i utkanten av byn och fraktade den till Israel.

Familjen vet fortfarande inte varför.

Några dagar senare hörde armén av sig och sa att de ville ha betalt för att lämna tillbaks Bilals kropp. 5 000 shekel, nästan 10 000 kronor, en fantasisumma för dessa fattiga människor.

– De sa att transporten med helikoptern varit dyr. Men varför ska vi behöva betala dem för att få tillbaks våra döda som de skjutit ihjäl, säger Jalal.

Ohly: "Kalla hem ambassadören"

I kölvattnet av en kulturartikel i Aftonbladet har anklagelser om antisemitism riktats mot tidningen. Överraskande nog har Sveriges ambassadör i Tel Aviv, Elisabeth Borsiin Bonnier gett sitt stöd till kritiken mot den svenska press- och yttrandefriheten. Lars Ohly menar att regeringen måste agera:

- Elisabeth Borsiin Bonniers uttalanden är helt oacceptabla. Det enda rimliga vore att regeringen kallar hem ambassadören omedelbart. Uppenbarligen måste grunderna för svensk tryckfrihet klargöras för ambassadören, säger Lars Ohly.

- Folkpartiets utrikespolitiska talesperson Birgitta Olsson anklagar Aftonbladet för antisemitism. Enligt Olsson bör alltså inte ens kritiska frågor ställas av media utan att anklagas för antisemitism. Birgitta Olsson framträder som en allt mer extrem hök i den svenska utrikespolitiska debatten och folkpartiet som ett parti som i praktiken förlorat sin liberala själ, säger Lars Ohly.

Från Vänsterpartiets sida.

Noterar också att israeliska regeringen är i färd med att stämma journalisten Donald Boström. Aftonbladet skriver

Israels försvarsminister Ehud Barak har bett en juridisk rådgivare att utröna om det går att stämma reportern Donald Boström för artikeln i Aftonbladet, rapporterar israeliska medier. Barak anser att den israeliska armén är den "mest etiska av alla" och att han inte accepterar förtal mot armén eller dess soldater.

Ok, hur sjukt är inte detta? Den israeliska regeringen vägrar samarbete med andra länder i fall där israeliska militärer anklagas för krigsbrott, men vill samtidigt ha rätt att censurera 'förtal' mot samma militärer utomlands. Hyckleri i institutionaliserad form.

Bloggat: Gahrton, Röda Malmö, Palestina, Nattportieren, Helle Klein, jj.n, annarkia
Motbilder, Anna E, Kultur-Sören, Svensson, On My Mind, (S) Helsingborg Södra, Anna W
Nyhetslänkar: DN2, AB2, Ex, SvD2, Ba, HD, SDS

Viktigt inlägg på Motbilder

Läs detta.

Om 'blood libel'

I de senaste dagarnas debatt om Aftonbladets artikel om organhandel, den israeliska regimens klumpiga försök att tysta den och märkligt beteende från svenska diplomater, så har ett argument upprepats gång på gång av israeliska regeringsrepresentanter och dess belackare i svensk medie/bloggvärld. Argumentet handlar om att Aftonbladets artikel skulle anknyta till en månghundraårig antisemitisk föreställning om 'blood libel', ritualmord av icke-judar.

Jag har läst artikeln, och anser att man bör ha rejält vinklade glasögon för att dra någon koppling mellan antisemitiska myter från medeltiden och Boströms artikel. Men om vi ser på mediedebatter om Israel/Palestina-konflikten under en längre tid, så framgår ett tydligt mönster. Varje gång, oavsett av vem, något fragment av Israels övergrepp tas upp (oavsett om anklagelserna om organhandel är sanna eller inte, så kvarstår faktum från Boströms artikel om det brutala mordet på en ung palestinier och skändandet av dennes kropp) så svarar israeliska staten och dess försvarare utomlands med attacker om antisemitism, nazism, förintelseförnekelse eller annat otyg. Det spelar ingen roll hur balanserad kritiken må vara, alla som nämner ett ord ont om Israel är 'Israelhatare', antisemiter eller värre i hasbaraaktivisternas ögon. Detta är en medveten taktik, för att alltid försöka undvika att diskutera ockupationens grymheter.

Någonstans behövs att någon säger, 'det räcker nu'. Anklagelserna om antisemitism är oftast så tunna att de förlöjligar allvaret i Förintelsen. Det är djupt problematiskt att historiska motiv används för pajkastning på detta sätt. Det riskerar också att göra begreppet antisemitism betydelselöst (om alla ändå är antisemiter), vilket i sin tur riskerar öppna dörrarna för en reell revival av antisemitism. På så sätt blir hasbaraattackerna om antisemitism en självuppfyllande profetia.

Tips är att se följande inslag, som sammanfattar problemet ganska väl (om än i en annan kontext);

The Daily Show With Jon Stewart	Mon - Thurs 11p / 10c
Barney Frank's Town Hall Snaps
www.thedailyshow.com
Daily Show Full Episodes Political Humor Healthcare Protests

And the story continues: SvD2
Bloggat: Nihao, Linné

Kort sammanfattning av de flesta mediediskussioner om Israel-Palestinakonflikten

Inklippt från bloggen Pezster;

Staten Israel: "Vi tänker oss att vi ska göra så här..."

Världen: "Nej.. Det låter inte rätt."

Staten Israel: "AAH! Ni är antisemiter!!! Ni hatar oss!"

Världen: "Vad fan yrar ni om? CHILLA för helvete!"