Om minneshögtider och statliga propagandainstitutioner

Norrländska Socialdemokraten reporterar att Luleå domkyrkoförsamling nu (delvis) ändrat sitt beslut angående den omdiskuterade Förintelsemanifestationen i Luleå. I artikeln hänvisas det till påtryckningar från den statliga myndigheten 'Forum för Levande Historia'.

Myndighetens överintendent har bl.a. sagt att inställandet av manifestationen innebar "en indirekt eftergift för de antisemitiska krafterna".

Man kan tycka vad man vill om själva sakfrågan och om hur kommunala instanser och kyrka i Luleå skött affären (beslutet om att ställa in manifestationen togs dock innan Gazamassakern, då de deltagarna ifjol främst hade varit kommunanställda), men hur sunt är det egentligen att en statlig myndighet ingriper i vilka manifestationer som ska hållas eller inte runt om i landet?

Vad är egentligen 'Forum för Levande Historias' existensberättigande? Varför behöver vi en statlig myndighet att tänka åt oss? Och vad fyller myndigheten egentligen för funktion? När folkmord pågår idag, framför våra egna ögon, hörs ingenting därifrån. Däremot är myndighetens talespersoner snabba att stämma in i kören bland 'Israelvännerna' som menar att det egentliga problemet i nuläget inte är massakrena och krigsförbrytelserna i Gaza, utan antisemitism i Sverige.

Jag tycker mycket väl att man kan högtidlighålla minnet över Förintelsen. Men slutsatsen måste vara att konsekvent motsättas sig och göra allt för att förhindra folkmord och krigsbrott. Att gråta över förbrytelser under Andra världskriget men samtidigt applådera när Gazaghettot bombas med vit fosfor är gränslöst hyckleri.

Nyhetslänkar: 1, 2, 3